thoughts

vet inte va ja ska säga, känns som ja redan har sagt allt. känns som att ja bara tjatar på om samma saker hela tin, men vet inte va ja ska göra, vet inte vrf ja känner som ja gör, vill inte de, hjälp mej att få bort dessa känslor, vill inte ha dom. vrf kan ja inte bara få tycka om han ja ska börja träffa, å bara glömma han me stort h, tänk om dom aldrig gjort slut, tänk om han inte kommit tebak, tänk om ja inte börja träffa han, vet varken upp eller ner, ut eller in längre. vrf kan ja inte bara få försvinna, vrf va ja tvungen att träffa dej, ja hatar dej för ja fick sånna känslor för dej, ja sa te mej sj att ja inte skulle få de, att vi bara va kompisar, å sen blev de som de blev, å nu e de åt helvete allting, ja hatar mej sj för att ja känner så här, kanske e de bäst att vi inte ses igen, men de gör så ont, att bara sitta här å sakna dej, sitta här å känna hur tårarna rinner pga allt detta, men de e nog inget i jämförelse med hur många tåraar som rann förut, från andra ögon än mina pga av mej, känner mej så dum, har aldrig kännt så för ngn som ja känner för han, inte ens för daniel, å alla vet hur lång tid de tog innan ja kom över han, vrf dras ja te killar som ba e skit....ja hatar allt, vrf ha känslor, allt dom får en att göra e gråta gråta å gråta ännu mer, å va lessen å skit, måste fixa detta, får inte gå ner mej sj som ja gjorde i 2an, måste hålla mej uppe, över vattenytan, simma för livet för att inte sjunka dit igen...men frågan e om ja verkligen orkar de elle om ja långsamt kmr sjunka igen, ja vill inte, ja kan inte, ja pallar inte.

ja älskar dej

Friida :*